Gustaf A Aldén

Gustaf Alfred Aldén


Skriftställare - Journalist - Föreläsare


Född:   1852-09-16 – Alseda församling, Jönköpings län
Död:     1927


Meriter

Aldén, Gustaf Alfred, f. 16 sept. 1852 i Alseda. Föräldrar: lantbrukaren Johan Gustafsson och Kristina Johansson. Inskrevs vid Växjö h. elementarläroverk 1867; avlade mogenhetsexamen därstädes 23 maj 1874; student i Uppsala ht. s. å.; fil. kand. (med statskunskap som huvudämne) 25 maj 1878; har företagit talrika studieresor, bl. a. till Tyskland, Schweiz och Italien 1888 för studium av vallagarnas tillämpning. Andre lärare vid Norra Kalmar läns folkhögskola 7 aug. 1878; föreståndare för samma skola 10 aug. 1880–7 sept. 1889; innehade under denna tid flera kommunala uppdrag och var sålunda bl. a. ledamot av Norra Kalmar läns landsting 1885–86; efter att under flera år ha varit medarbetare i Aftonbladet redaktionssekreterare därstädes 1 nov. 1889–1 juni 1911, då han avgick med pension; tillika redaktör för Aftonbladets vecko-, resp. halvveckoupplaga 1 dec. 1892–1 juni 1911; kvarstår som författare av veckokåseriet »Bref från Nalde» i tidningens halv-veckoupplaga.

Gift 26 dec. 1879 med Anna Louise Strahl, f. 18 juli 1854, dotter till bruksägaren Anders Strahl.

Biografi

Efter avlagda akademiska examina ägnade A. under elva år sina krafter åt den nyskapade folkhögskolan i norra Kalmar län och kom därigenom i nära beröring med Emil Key. I huvudstaden, dit han överflyttade för att ägna sig åt journalistisk verksamhet, har han ganska livligt deltagit i det kommunala livet och tillhört styrelsen i flera olika organisationer; sålunda har han bl. a. varit vice ordförande för publicistklubben samt ledamot i direktionen för sällskapet för nyttiga kunskapers spridande och av folkbildningsförbundets föreläsningsnämnd. Under en lång följd av år har A. varit en mycket anlitad, för framställningens klara och praktiska avfattning skattad populärvetenskaplig föreläsare i medborgerliga och historiska ämnen. Det betydelsefullaste resultatet av A:s verksamhet utgöres av hans »Medborgarens bok». Den överskådliga uppställningen av detta arbete beledsagas av knapphet och säkerhet i framställningen, vilken utmärkes av belysande exempel och i sin helhet vittnar om en intim bekantskap med de breda folkklassernas erfarenhetsvärld och intellektuella mottaglighet. »Medborgarens bok» har också blivit den förnämsta källa, ur vilken särskilt dessa samhällslager hämta medborgerlig kunskap, samtidigt med att den i stor utsträckning användes som lärobok vid olika undervisningsanstalter ej blott inom Sverige utan också i grannlanden. Av stort intresse för vår nyare riksdagshistoria är den av A. ombesörjda samlingen av Lars Hiertas riksdagsmotioner och anföranden; på sitt sätt belysande för våra parlamentariska hävder är även K. V. Liljecronas av den upprörda stämningen med dess kringflygande rykten präglade dagbok från 1840–1841 års riksdag, vilken fullständigt utgivits av A.

Författare

E. H. Thörnberg.



Sök i Nationella ArkivdatabasenTryckta arbeten

Tryckta arbeten: Linné som student och inspektor för Smålands nation (Festen till Carl v. Linnés minne, Upps. 1878, s. 171—196). — Vår folkhögskolas arbetssätt. Föredrag. Västervik 1880. 16: o 36 s. — Wåra allmogeflickor. Efter ett föredrag. Sthm 1881. 23 s. (Avtr. ur Läsning för folket.) — General Pechlin som sockenherre. En tidsbild från 1700-talet. Sthm 1882. 12: o 43 s. — I Getapulien. Vandringar och forskningar i Smålands bygder. Sthm 1882. 152 s. — Medborgarens bok. Handledning för menige man. 1. Svensk statskunskap. Sthm 1884. IV, 128 s. 13: e uppl. Sthm 1915. 144 s. 2. Svensk kommunalkunskap. Sthm 1884. (8), 150 s. 12: e uppl. Sthm 1915. 176 s. 3. Sveriges allmänna lag. Sthm 1885. 158 s. 10: e uppl. Sthm 1915. 171 s. 4. Folkhushållning, bank- och försäkringslära. Sthm 1885. 149 s. 12: e uppl. Sthm 1915. 168 s. 5. Medborgarens formulärbok. Sthm 1886. 144 s. 15: e uppl. Sthm 1917. 167 s. 6. Allmän statskunskap. Sthm 1887. 160 s. 10: e uppl. Sthm 1915. 158 s. 7. Svenska samhällsskickets historia. Sthm 1888. 160 s. 9-: e uppl. Sthm 1915. 138 s. (Vissa delar även i norsk och finsk uppl.) — Valmannens bok. Redogörelse för alt det vigtigaste en valman måste veta och iakttaga för årets riksdagsmannaval. Jämte Tillägg. Sthm 1887. 80, 64 s. Ny. omarb. uppl. Sthm' '1911. 85 s. — Svensk lagkunskap (Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium, utg. af P. E. M. Fischier, D. 1, 1893, s. 519—587). — Svenska kvinnans kommunala rättigheter och skyldigheter. Kort öfversikt: Sthm 1903. 14 s. 3: e omarb. uppl. Sthm 1912. 16 s. — Hur jag blef »medborgare». Barndoms-, skol- och studentminnen (Sv. folkhögskolans årsbok, 1906, s. 5—19). — Hvilka svenslca kvinnor äga kommunal rösträtt? Sthm 1908. 3 s. (Skrifter utg. av centralstyrelsen i landsfören. för kvinnans polit. rösträtt, 2.) - Taxering och självdeklaration i enlighet med de nya skattelagarna av 1910. Sthm 1911. (28) s. 8: e uppl. Sthm s. å. (Utdrag ur Medborgarens bok, D. 2 och 5.) — Statsinspektion över folkhögskolorna. Apropå regeringsförslaget vid årets riksdag (Social tidskr., Arg. '12, 1912, s. 97-—109; även sep. 13 s.). — Giftas och skiljas. De nya äktenskapslagarna jämförda med de gamla, ävensom icke ändrad lag om giftorätt, boskillnad m. m. För menige man. Sthm 1915. 22 s. — Kommunalfullmäktige. Huru de inrättas och deras betydelse. Efter ett föredrag. Sthm 1916. 16 s. — Sveriges inre politik sedan 1866. Ministärer och riksdagspartier, rösträtts-, tull- och försvarsfrågorna. En historisk översikt. Sthm 1917. 100 s. 2: a uppl. Sthm s. å. 102 s. — Smärre uppsatser i Läsning för folket (1879), Norra Kalmar läns folkhögskolas minnesskrift (1901), Sveriges land och folk (1: a och 2: a uppl.), Social tidskr. (1907) m. fl.; artiklar i Nord. familjebok.

Översatt: A. Nielsen, Om Karin som kom till folkhögskolan. Sthm 1883. 50 s. (Öreskrifter för folket, 122.) 

Utgivit: Medborgarens årsbok, 1890—91. Sthm 1890, 91. 191, 179 s. (Årg. 2: Aftonbladets årsbok för sv. medborgare.) — Sveriges kommunallagar av d. 21 mars 1862 med däri senast år 1913 gjorda ändringar jämte 1913 års stadga för proportionellt valsätt inom landsting och stadsfullmäktige samt 1913 års lag om kommunala nykterhetsnämnder m. m. Med en inled, översikt samt register. Sthm 1913. 142 s. 3:e övers. uppl. Sthm 1914. 142 s. [-)- 1 bl.: Ändringar i kommunallagarne år 1.914]. — Lagen om allmän folkpensionering sådan den antagits av 1913 års riksdag. Med en inled, översikt samt förklar, anmärkningar och exempel. Sthm 1913. 48 s. 6:e omarb. o. väsentl. tillök, uppl., upptagande även K. kungörelsen om frivillig pensionsförsäkring samt instruktionerna för pensionsnämnder och pensionsombud. Sthm 1914. 63 s. — Lars Hierta, Riksdagsmotioner och anföranden 1828—72. D. 1—4. Sthm 1913—17. XXII, 556; XVIII, 575; XX, 616; XXII, 613 s. -f- 4 pl. — Bakom riksdagens kulisser. C. W. Liljecronas dagbok under riksdagen 1840—41. Med-inledning, noter och personregister. Sthm 1917. 580 s. — De nya lagarne om barn utom äktenskapet, adoption m. m., antagna av riksdagen 19-17. Med inled, översikt och register. Sthm 1917. 62 s. — Arsredo-görelser för Norra Kalmar läns folkhögskola 1880—89.

Källor och litteratur

Källor: G. A. Aldén, Hur jag blef »medborgare» (Sv. folkhögskolans årsbok, 1906); T. Holmberg, Gustaf Alfred Aldén (ibid., 1904); Ellen Kcy, Minnen av och om Emil Key, 2 (1916).


Texten ovan är hämtad från en artikel skriven av E.H. Törmberg

Den är hämtad från webbversionen:
Gustaf A Aldén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5649, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. H. Thörnberg.), hämtad 2020-07-09.

Artikeln finns även med URN -nummer(Uniform Resource Name) som är:  urn:sbl:5649

Kompletterande infomation framtagen av AlsedaHembygdsförening


Gustaf Alfred föddes i Mederyd, Alseda (gården nedanför Kettilsås skidbacke). 

Hans föräldrar var Johan Magnus Nilsson född 19/9 1824 i Alseda socken och Stina Karin Johansdotter född 5/6 1828 i Skede socken.

I samband med att han började studera i Uppsala 1874, tar han efternamnet Aldén. Senare tar även han syskon detta efternamn. 

När fadern dör 1880, tar brodern  Carl Adolf Aldén över gården och modern flyttar till "lägenheten" Fridhem på gårdens ägor. Där bor hon kvar ända till sin död 1914. En tid innan modern dör, säljer Carl Adolf gården och blir sedan ägare till Fridhem tillsammans med sina syskon, när modern dör. Kvar i torpet i backen är Carl Adolf, Ida Kristina Augusta och Emma Sofia.  De tre syskonen bor kvar där till de själva dör 1927, 1936 och 1937.  Därefter står yngste brodern Jonas Anton Aldén i Stockholm som ägare. Torpet är bebott 1943-1945, sedan verkar det som att Kettilsås skidanläggningen tagit över. Fridhem var torpet som låg mitt i Ketillsås skidbacke. 

När Gustaf Alfred Aldén dog 23/9 1927, bodde han i Tegnerlunden 10, Adlof Fredriks församling, Stockholm.

Gustaf  A.  Aldén stora livsverk är "Medborgarens Bok - Handledning för menige man i svensk stadskunskap".

Den finns utgiven i flera olika utgåvor och delar. Tror att den första upplagan gavs ut 1885. Sedangv han ut flera uppdaterade upplagor långt in på 1900-talet.


Medborgarens Bok utgiven 1905

Innehåller:

Sveriges statskunskap,

Sveriges kommunalkunskap,

Sveriges allmänna lag,

Folkhushållnings- bank och försäkringslära,

Medborgarens formulärbok,

Allmän statskunskap

Svenska samhällsskickets historia.




Gustaf  A.  Aldéns bok "I Getapulien - vandringar och forskningar i Smålands bygder" skrev han efter att ha vandrat runt en sommar i Småland på uppdrag av Artur Hazelius, grundare av Nordiska Museet och Skansen. Han skulle samla berättelser och gamla saker. Dessa finns numera på Nordiska Museet i Stockholm. Boken är utgiven 1883 och i den har han återgivit många berättelser i talspråk. För att dåtidens läsare skulle förstå den gammaldags småländskan som talades då, har han skrivit ett antal fotnoter i boken. (Ibland skulle man vilja ha en fotnot i dagens svenska för att förstå även fotnoten .... :-) ). Klart läsvärd bok - som ger många skratt och aha-upplevelser. 

I boken "Hemma och i Uppsala", utgiven 1927, berättar han utförligt och humoristiskt om sin barndom, uppväxt, studenttid och första arbetstid, fram till ca 1890. Här beskriver han även hur efternamnet Aldén kom till: Han och en barndomskamrat Johan, brukade roa sig med att i unga år skriva egna tidskrifter.
Till dessa tidskrifter använde de Aldén, respektive Almén, efter  Alseda socken. 





Nedan - ett litet axplock ut hans böcker